splittrad och trasig
Jag har tänkt flera gånger på vad livet går ut på. Är det menat att man ska ha en karriär och pengar? Eller är livets mening att ta tillvara på varenda sekund av livet och leva det fullt ut hela vägen till slutet? Man kommer aldrig få veta vilka chanser i livet man får. Man ska göra det man kan för att få uppnå sina mål och uppleva sina innersta drömmar. Ge och ta emot kärleken från alla små hörn, och ge dom man älskar sina godaste sidor.
Nu har det tyvärr blivit så att jag och min älskade man gått skilda vägar med mycket om och men. Det var ett gemensamt beslut av oss eftersom vårat förhållande inte fungerade längre. Vi har olika åsikter om livet och hur ett förhållande ska vara. Kanske hittar vi tillbaka till varandra någon vacker dag, men det är just nu bara ett kanske.
Vi skildes åt med massor av kärlek till varandra, då vi aldrig slutat älska. Kär är man ju också fortfarande men tyvärr räcker inte det alltid. Vi fick många fina dagar tillsammans. Mycket av det vi gjorde var första gången för oss båda. Som att resa till Dubai och att flytta ihop. Han är kanske inte min första kärlek, men han är då min största. och det tycker jag faktiskt är bättre än att vara första. Han kommer alltid betyda mer för mig än någon annan någonsin gjort tidigare.
Kärlek ska vara när man mår bra och är lycklig när man vaknar upp. Lyckan ska rusa genom kroppen och fjärilar ska fladdra i magen. Att längta efter varandra om dagarna och hålla ihop i alla väder. Kärlek är så stort, och man måste ge för att få. Kärleken är inte egoistisk, den är vacker och osjälvisk.
Livet just nu är inte på topp, magen vrider sig så fort jag blir ensam, känslorna smällen en som ett skott när man ska lägga sig för att sova. Känns som att varenda ven i kroppen ska explodera. Att man kan längta så mycket efter någon ..
Jag känner igen den känslan från när han skulle åka till USA och vara borta i 3 månader. Att ligga i hans säng om nätterna och känna hans doft gjorde att man trodde man skulle dö. Och när han äntligen kom hem å jag stod och väntade på honom när han kom ut från gaten darrade mina ben så mycket att jag knappt kunde stå.
Men då hade jag inte förlorat honom, jag visste att han skulle komma tillbaka och hålla om mig igen... men nu .. nu är det annorlunda ..
Jag älskar att älska, och att bli älskad tillbaka. Det är det finaste jag vet. När två personer blir en. En gång i tiden var vi en. Nu när jag träffade honom senast, ville jag bara sjunka igenom honom och lägga min själ i hans kropp .. men de gick inte, de tog stopp..
Min längtan efter dig är obeskrivlig, mitt hopp om att allt blir bra igen kommer alltid finnas, och ditt namn kommer alltid vara inristat i mitt hjärta .. du kommer alltid finnas där .. alltid ..
Jag känner mig trasig utan dig, kom och gör mig hel igen ..
Kommentarer
Trackback
